Idag har jag jobbat hemifrån. Det går till så att jag dukar upp allt jag kan tänkas behöva på soffkanten och soffbordet intill min läsfåtölj (papper, kalender, telefon, böcker), kopplar in min laptop, skriver en lista på allt det jag tycker att jag ska kunna göra under dagen (varav jag hinner kanske hälften), och sen sitter jag där i fåtöljen med laptopen i knäet - och är på jobbet. Älskar att jobba hemifrån. (det är inte alltid det går, men en eller två dagar i veckan i alla fall)
Men det är inte så mycket raffel att skriva om här - det mest rafflande på hela dagen var väl när jag fick sms från Viasat. Jag fick stresspåslag bara av att läsa det, för sms-et påstod att vi redan har fiberleverantör och måste säga upp avtalet med dem för att kunna aktivera fiberanslutning hos Viasat. Men, hallå! Vår fiberanslutning blev klar förra veckan? Nej, vi har inte hunnit ha någon annan leverantör innan vi direkt gjorde beställningen hos Viasat (och fick veta att vi inte ens skulle gjort någon nybeställning utan i stället begära "plattformsbyte", ni vet sån där kunskap som vi alla går runt med)(och som det inte står något om på IP-onlys beställningssida)(men jag är inte bitter).
Och jag misstrodde starkt den unge man jag var i kontakt med häromdagen på Viasats kundservice. Hade han eller hade han inte lyckats göra det han skulle? Var en eller två "boxar" på väg hem till oss? Eller ingen? Skulle vi snart få kommunicera via röksignaler pga ingen internetleverantör alls?
Nå. Jag vägrade engagera mig i det där sms-et för stunden, ringde inte Viasat och satt inte i telefonkö. Bra, för ett par timmar senare fick jag ett nytt sms. Nu fanns det en "box" att hämta på paketutlämningsstället. Oäkte maken for iväg och kom hem med det. "Vi måste ju testa om det funkar!" tyckte han optimistiskt. "Jo, men prova du" tyckte jag med dagens tidigare trista och icke samarbetsvilliga sms i åtanke.
Snart kommer de irriterade utropen (läs: svordomarna) tänkte jag där jag satt i köket med middagskoppen kaffe. Men det var tyst ifrån vardagsrummet. Efter en stund hördes typiska man-som-zappar-mellan-tv-kanaler-ljud. TV? "Hur går det?" frågade jag lite bitter-försiktigt. "Jodå", svarade tv-zapparen, "vi har fiber-TV nu".
Jaha. Eller, va, vad är haken??
Och när vi anslöt en dator direkt till fiberuttaget, bara för att testa, så upptäckte vi att jodå, vi hade snabb internetanslutning också. Väldigt mycket snabbare än vad vi är vana vid. Typ 500 gånger snabbare.
Ingen vet varför det där stresshöjande sms-et skickades, eller om någon kom på att "oj, det är ju vi själva som är den tidigare leverantören". Men vem bryr sig. Olle, dvs den unge mannen på Viasats kundservice, hade gjort det han skulle. Nu har vi fiberanslutning mot världen. Åtminstone ikväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar