Men tre andra saker också:
- Minns ni mina bilder från den öde campingen i Kalmar förra veckan? Där jag åtminstone första natten kände mig som sista camparen i världen? Här i Tobisvik är det inte så. Inte alls. Här är det i princip fullbelagt. Det är dessutom en ganska stor camping, så här kryllar av husvagnar och förtält, stora och små husbilar, tält, grillande människor och små barn som allihop av någon märklig anledning mest färdas på cyklar. (vet inte om det är något inträdeskrav för barnfamiljer på den här campingen: "Tilläggsfråga för barnfamiljer: hur många barn har ni? Kan de cykla? Medför ni egna cyklar till alla barn eller behöver ni hyra?")
Det är ju käckt på alla sätt och vis, det här med en fullbelagd camping, om det inte vore för det faktum att det är sorgligt få servicehus. Ett stort, långt ifrån där jag står med min husbil, och i det fanns det väl ett tiotal toalettbås för damerna plus någon handikapptoalett. Och så ett litet servicehus i närheten av mig, och i det finns två toalettbås för damerna + en handikapptoalett. Det är inte mycket när campingen är så pass stor som den är. - Jag satt inte inne och läste bok hela dagen ändå. Nej, på eftermiddagen stack jag ut och sprang en runda. Först längs med kusten söderut (följde Skåneleden som här går på asfaltsvägar genom hamnen i Smrishamn) och där jag kunde studera ganska stora horder turister som alla verkade vara ute efter att äta glass i diverse olika mängder. Tydligen är det det man gör i hamnen i Simrishamn en eftermiddag i juli. Efter att ha sprungit mellan fina hus med havsutsikt vek jag av, sprang västerut (i en sjujäkla motvind och dessutom i uppförsbacke, heja mig vad jag är tuff) i rätt nybyggda huskvarter och sedan norrut i Simrishamns inte fullt så turist-täta eller pittoreska kvarter. Helt ocharmigt, faktiskt. Men avslutet sista biten innan jag återkom till campingen var ändå fint eftersom jag sprang genom park och ett koloniområde. Jag tycker mycket om koloniområden!
En mil och en dryg timme blev det. - Och så en grej som börjar bli väldigt vanlig i mitt liv och är sjukt frustrerande: när jag åt frukost så läste jag tidningen i telefonen. Kom på något som jag borde kolla upp. Men jag ville läsa tidningen klart först och inte avbryta, och tänkte att det där andra skulle jag kolla så fort jag läst tidningen klart, vilket kanske tog några minuter till bara. Men när de minutrarna gått och tidningen var utläst - så hade jag totalt glömt bort vad det var jag skulle kolla upp. Hade ingen aning, bara att det var något viktigt. Eller så var det kanske inget viktigt, men det kändes som viktigt eftersom jag inte kunde komma ihåg vad det var. Jag scrollade tillbaka genom tidningen för att se om det var något där som fått mig att tänka på det som skulle kollas upp. Nope. Jag kom inte på det. Var alltså sjukt frustrerad över detta i flera timmar. Har fortfarande inte kommit på det. Förmodligen var det en skitgrej typ vädret eller busstiderna eller nåt, men det vet jag ju inte. Så här jag jag det allt som oftast, vilket jag försöker bekämpa genom att skriva långa komihåglistor i telefonen alternerat med mail till mig själv om saker jag inte får glömma bort att göra. Kanske det hjälper med att ha semester. Kanske blir det värre av att ha semester. Vi får väl se.
I morgon ska jag vandra en etapp på Skåneleden, från Kivik (jag tar bussen dit) via Stenshuvud och tillbaka hit till Tobisvik. Det ska bli kul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar