Carolinas & Håkans husbilsäventyr 3 - bland stenar

Idag började vi med att åka till Kjugekull och utöva lite promenadorientering bland stenarna där. "Promenad" därför att vi redan från början gav upp hela projektet med att byta om till träningskläder, skor och utrusta oss för löpning, eftersom vi har varit på orientering i Kjugekullsområdet förr och vet att det mest innebär att stå och klia sig i huvudet och undra var f-n man är, och vilken sten som är stenen. För er som inte har varit i Kjugekull så kan jag berätta att det är ett helt osannolikt område precis söder om Ivösjön i norra Skåne, där det på bara några kvadratkilometrar ligger enorma klippblock utslängda i skogen, högvis, lutade på varandra eller liggandes ovanpå varandra. Alltså, klippblock av den här storleken:

Och orienteringsklubben PAN-Kristianstad har tagit sig an omöjligheten att rita en orienteringskarta av härligheten. Det är svarta fläckar i olika storlekar, ser ut som att någon har droppat bläck på kartan, och i detta ska man då som orienterare hitta "stenen", eller kanske "branten", eller möjligen "höjden"... Det är väldigt svårt, och väldigt roligt.

Så Håkan och jag tog på oss vandrarkängorna i stället, och så gick vi den banan som på kartan ovan kallas "micro-OL", på en kartskala som var 1:2500, alltså 1 cm på kartan var 25 meter i verkligheten och väldigt, väldigt ovant, men gjorde att det helt plötsligt gick att identifiera stenarna. Det var ändå inte lätt. Kontrollerna utgjordes av minimala små orange pinnar som var nedstuckna i marken. En kan ses på ena bilden nedan, hittar du den?

Efter detta var vi så nöjda med vår prestation att vi belönade oss med färska bullar på EKO-hallen som inte ligger långt ifrån Kjugekull. Utsikten där blev den fantastiska parkeringen utanför stormarknaden, men vad gör väl det när man har hela telefonen full av foton på stora stenar?

Resten av dagen har gått till att köra till Västervik, och in på den giganto-megastora campingen Västerviks Resort där jag tror att halva Sveriges befolkning har klämt in sig. Vi har en himla bra plats, precis vid viken, och just nu när jag skriver och klockan är 22.17 så är det fortfarande en hel del barn och andra galningar som badar för fullt i den där viken, under stort väsen.

Och middagen intogs på en thailändsk restaurang inne i Västervik. Jag åt pad thai. Mmmm, älskar pad thai! Och till det drack jag en väldigt stor flaska mystisk öl:

Alkoholprocenten vet jag inte, men jag cyklade himla bra på vägen tillbaka till campingen.