Det har varit onsdag, och idag har jag jobbat hemifrån hela dagen. Det innebär att jag inte har varit utanför den här på hela dagen:
Alltså, inte ens stuckit näsan utanför.
I stället har jag suttit i den här:
Den är min arbetsplats när jag jobbar hemifrån. Datorn i knäet, telefoner, pennor, anteckningsblock, glasögon och annan parafernalia ligger på soffans armstöd. Filten över benen. Och faktiskt sitter jag väldigt skönt när jag jobbar så här - aldrig ont i ryggen, skön skrivställning för armar och handleder. Det är tyst och lugnt, jag blir inte störd av någonting och jag tänker väldigt bra när jag jobbar hemifrån. Får saker gjorda.
Men det är ju det där med att jag inte kommer ut. När jag stänger igen datorn, reser mig från fåtöljen och tittar ut genom fönstret och inser att "jaha, var det någon slags dag där ute medan jag satt här? Missade den." Det är mörkt.
Så jag bara måste ha alla de här (levande, batteridrivna och elektriska):
Och så när jag sitter efter maten, med de där levande ljusen i adventsljusstaken, med den här gigantokoppen med te:
Jo, då känns livet ändå rätt OK. Fast det är december.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar