onsdag 14 december 2022

Carolina-kalender i mörkrets tid: 14

Idag har jag suttit på en konferens på ett hotell i Malmö hela dagen, med efterföljande middag på kvällen. Inget särskilt att säga om allt detta mer än att det var mycket sittande, och mycket ätande, och mycket pratande, och att jag är trött i huvudet nu på kvällen.

Men detta var en stunds läskigt:

När jag satt där i konferenssalen så såg jag att min telefon ringde. Ljudet var avstängt, jag kände inte igen numret som ringde, gissade att det var någon typ av jobbig telefonförsäljare, så jag tryckte bort samtalet och lyssnade vidare på den som talade på konferensen. Men så tänkte jag att "jag kan ju ändå googla telefonnumret för att se om det var någon jag borde ringa upp, eller om det verkar vara en telefonförsäljare som jag bara kan strunta i". Googlingen visade att det inte var ett telefonnummer från någon typisk telefonförsäljare, utan snarare från någon typ av företagsväxel. Och nu rusade tankarna: å gud å gud det har hänt något. Erik. Lisa. Håkan. Mamma. Pappa. Vad har hänt? Har det hänt något? Jagar jag upp mig i onödan?

Tänk hur ens liv skulle kunna förändras totalt. Bara genom ett telefonsamtal.

Efter en stund hade vi en kort paus i konferensen, och jag kunde gå ut och ringa upp det där numret. Det var vaccinationscentralen som behövde boka om min tid för påfyllnadsdosen mot covid jag skulle tagit nästa vecka. Det var inte något som hänt. Jag hade jagat upp mig i onödan. 

Som väl var.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar