Lördagsrapport medan jag väntar på att Niyoms kök ska laga färdigt min middag

Idag studsade jag, pigg som en nyponros, upp vid sju fast det är lördag, och fast vi inte skulle iväg på någon orientering. Men vi skulle följa med goda vänner ut på vandring på Romeleåsen, och vandring är sånt jag nuförtiden går igång på och tycker är ungefär det roligaste man kan göra. Gå upp sju fast vi inte skulle träffas förrän vid tio är en annan grej jag inte skulle sysslat med förr i tiden - men jag älskar att lalla runt länge på morgonen och äta frukost i godan ro, så... jodå. Jag känner mig rätt vuxen nuförtiden, det gör jag.

Barnen var förvisso välkomna att följa med, men hade aviserat ointresse. Sonen skulle sova minst till lunch, och därefter åka till sina rollspelskompisar för att fysiskt sitta vid ett köksbord och kasta tärningar men i anden befinna sig i någon annan värld och medelst svärd och annat ta kål på elaka demoner. (Vi hurrar mycket för detta fritidsintresse och känner att vi har lyckats väl i vår uppfostran) Dottern skulle åka på barnkalas där barnet ifråga fyllde sexton men ändå ville ha fiskdamm & co.

Så vid tio gick vi alltså iväg från Veberöd kyrka, där vi ställde bilarna. Steniga stigar och mjuka skogsvägar fyllda med höstlöv, ängar med kor, ängar med hästar, stenhällar och stenmurar. Stigar som korridorer genom buskage, eller stigar med storslagen utsikt över flera mil Skåne. Stättor och spänger. Lite regn, mycket luft. Orange löv, gula löv, gröna löv, bruna löv, alla möjliga färger på löv. Flås i uppförsbackar och försiktighet i hala nedförsbackar. Fika med utsikt.

Tanka liv och energi.

Jag verkligen älskar det här - skulle kunna göra det varje helg.

Jag kallar den: "Äggmacka With A View"