Det gick en helg. Fasligt fort, som alltid. Och här är några best-of:
- Helgens proud moment: att jag tog tag i det här med att köra husbil, och gjorde det fram och tillbaka till Skäralid, där dottern och jag idkade läshelg. Och det gick bra. Förvisso fick jag slänga skräck-svett-tröjan direkt i tvättkorgen när vi kom fram (ja, jag var spänd och lyssnade inte ett dugg på Lisas hänt-under-dagen-pladder på vägen dit) - men: det gick bra.
- Helgens not-so-proud-moment: När jag på morgonen upptäckte att ojdå, då när jag tog ut elkablarna igår kväll från husbilsgaraget? Då glömde jag den lilla detaljen att stänga dörren efter mig. Dörren, som alltså stått på vid gavel hela natten. Tur att elaka skurkarna var någon annanstans än Skäralids camping den natten.
- Helgens flås: Den blå vandringsleden i Söderåsens nationalpark inleds med jag-vet-inte-hur-många höjdkurvor rätt upp på ett jämra berg. Det är trappor och trappor och ytterligare några trappor, och så lite uppförsbacke på det, och några till trappor. Sen är man uppe vid Hjortsprånget där man kan se ut över typ hela norra Skåne. Det är vackert, och en nära-döden-upplevelse på många vis. Jag fick inte ta en selfie på oss när vi stod ute vid kanten för dottern tyckte vi skulle leva lite till.
- Helgens hallå-hur-långt???: Den där blå vandringsleden? Den skulle vara sisådär 7,7 km eller nåt. Jag tror att den i verkligheten var 23 mil. Den var otroligt vacker, och slingrade sig genom bokskogar med utsikter att dö lite över. Sen fortsatte den. Och fortsatte. Klättrade ner i en klyfta. Slingrade sig fram där på en stenig stig. Slingrade sig och slingrade sig på spänger och stenar och längs bäckfåror. Och vi gick och vi gick och vi gick....
- Helgens nyttigaste mellanmål: ... tills vi kom tillbaka till Skäralid och hittade en kö inne på caféet/restaurangen som var nästan lika lång som blå vandringsleden, så vi struntade i den och tog oss varsin gigantisk skål med ostbågar i husbilen i stället. Nyttigt och mättande.
- Helgens det-är-så-himla-trist-att-laga-mat 1: färdiggrillad kyckling med chips till middag
- Helgens det-är-så-himla-trist-att-laga-mat 2: findus köttfärssås med spagetti till middag
- Helgens parkeringskaos 1: Det vid Skäralid. Bilar på alla normala parkeringsplatser. Och på de onormala. Och på de ytterst kreativt påhittade platserna också. Och på vägen utanför. Och på vägen som ledde från vägen. Och i skogen. Och på campingplatsen. Jag tror att större delen av Skånes befolkning tyckte att denna vackra höstdag bäst upplevdes i Söderåsens nationalpark.
- Helgens parkeringskaos 2: De som inte körde till Skäralid körde i stället till Bokskogen. Eller om de möjligen gjorde bägge (som jag). På söndagseftermiddagen körde jag och Erik till Bokskogen för att springa. Bilen parkerades inte på parkeringsplatsen för den var full. Så ock vägarna som ledde till den. Tur det är en liten bil (Eriks lilla smurfbil) som får plats på en hörna i närheten av en nästan-parkeringsplats.
- Helgens folkliv: kunde alltså beskådas i skogen.
- Helgens felbenämning: "läs"helg. Byt ut till "frilufts"helg så passar det bättre. I och för sig väldigt bra det med.
- Helgens antal lästa böcker för modern: 1
- Helgens antal lästa böcker för dottern: 2
- Helgens antal sovtimmar: mmmmmmmmm.....
- Helgens antal ostbågar: talar vi tyst om
|
Några av alla dem som ville se... |
|
... och fota det här. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar