...göra mig av med alla prylar och bara bo i husbilen med precis det vi behöver. Alltså, verkligen. Jag kan ibland känna att det tynger mig att ha ett hus, som borde målas och vårdas och bytas elpanna för svindyra pengar och anslutas till kommunalt VA och rensas ogräs och oroas för. Att ha en vind fylld med grejs vi inte behöver. Att behöva städa allt det där. Att ha en garderob full med kläder jag inte tycker om eller passar i längre. Att äga mer än vi någonsin kommer att behöva men samtidigt ha lån på banken som vi aldrig någonsin kommer att helt amortera av.
Det är så skönt när vi är iväg på husbilssemester och känner att vi bara behöver det lilla, eller om vi kanske saknar något för stunden så får vi helt enkelt klara oss ändå. Det går alltid bra. Det är aldrig några måsten som hänger över en då utom matlagande och diskande - och det är till och med skönt att diska undan i husbilen eftersom vi bara har en uppsättning tallrikar och glas och diskandet känns så nödvändigt men aldrig stort och jobbigt.
Och i den där husbilen (som i så fall skulle vara några modeller större och bekvämare) skulle vi förstås ha datorer (som ändå är det vi sitter med om kvällarna) och läsplattor (behöver inte längre ha en stor dammig bokhylla)(och behöver vi fler böcker går det utmärkt att låna böcker på bibliotek). Vi skulle ständigt haft tillgång till naturen och alltså inte behövt någon trädgård att sola i eller grilla i (eller uppröras över ogräs i).
När jag blir på det där vad-ska-vi-med-alla-prylar-till-egentligen-humöret så glömmer jag behändigt allt det jag trots allt älskar med att ha hus. Badkar. Bredare säng. Tvättmaskin. Möss.
Fast, nej. Erik skulle aldrig förlåta mig ifall jag drev igenom husbilsvagabondidén. Han avskyr och hatar husbilsliv från botten av sin själ. Ser vi nuförtiden någon husbil ute på vägarna så brukar han säga "stackars människor, vad de måtte lida" om dem som sitter i förarhytten och ser glada ut.
Detta är ett inlägg från listan med bloggrubriker för november: en bloggrubrik för varje dag
Bara några år tills han flyttar ut Carolina, och då...
SvaraRadera...då slutar vi jobba, Håkan och jag, och satsar på vagabondliv i stället :)
SvaraRaderaLåter bra! Så länge du fortsätter komma till bokcirkeln.
Radera