onsdag 2 maj 2012

Middagsdags i Vismarlöv

Man säger många dumma saker innan man skaffar barn. Och när barnen är små. En sak jag tvärsäkert kastade ur mig var att "Jag tänker då aldrig stå och laga separat mat. Barnen får minsann äta det som bjuds."

Jo, tjena.

Som nu. Det var jag, Erik och Lisa (för Håkan var iväg med jobbet och blev bjuden på något mycket flådigare) som skulle äta middag. Dumt nog ställde jag frågan om vad de ville ha till fiskpinnarna. Pommes! sa den ene. Potatismos! skrek den andra. Jaha. Vem skulle bli sur nu och inte få sin vilja fram? Stod alltså snart och värmde pommes, kokade potatis och stekte fiskpinnar. Och eftersom jag själv inte ser den kulinariska storheten i just fiskpinnar och pommes så värmde jag potatisgratäng (kvar sen helgen), 1 st lövbiff och en halv ryggbiff (också kvar sedan helgen) till mig själv. Hur mycket separat mat blir det?

Fast det här är ju rätt pinsamt att berätta, om jag tänker efter.

Stryk det. Så här var det egentligen:

Jag berättade för barnen att idag skulle vi prova ett nytt spännande recept som jag hittat i tidningen. Jaaaaaa!!! skrek barnen, och så tindrade de lite med ögonen så där de brukar göra när jag vill prova lite nya maträtter. Just det här var en spännande pastasås med kräftor, fänkål, paprika och andra goda grönsaker. Och eftersom jag försöker undvika halvfabrikat så hade jag tänkt att vi skulle göra pastan själva också. Barnen älskar att hjälpa till i köket och de rusade dit för att plocka fram pastamaskinen, skärbrädorna och de färska kryddorna vi har stående i köksfönstret. Vi är väldigt noga med att äta nyttigt och enligt tallriksmodellen och barnen tycker därför det är viktigt att äta många grönsaker. Helst äter vi det vi odlat själva i vår trädgård, så medan Lisa förberedde pastasåsen så gick jag och Erik ut i trädgården för att plocka lite färska grönsaker.
Måltiden blev mycket lyckad. Vi satt alla tillsammans vid middagsbordet länge och pratade om dagens alla händelser innan barnen plockade undan och gick för att göra sina läxor.

Och sen vaknade jag.

9 kommentarer:

  1. Kokade potatis ;D då var det ju inte pulver iaf ;D Annette

    SvaraRadera
  2. Skulle aldrig falla mig in att ha pulver. Som jag så noga beskrev så är det viktigt att undvika halvfabrikat.
    (helfabrikat däremot, är helt OK. Potatisgratängen var sån där man klämmer ut från en påse)

    SvaraRadera
  3. Har du läst och blivit inspirerad av Anna Wahlgrens Barnaboken? I den står att läsa om en ungefär lika idyllisk "tillsammansmatlagning" där t o m lilla halvårsbabyn deltar genom att lägga köttbullarna i den fräsande stekpannan. Såå gulligt så! Mamman

    SvaraRadera
  4. Jag läste Barnaboken när Erik var bebis. Det var väl ungefär då jag tänkte att om jag bara låter barnen smaka på allt och vara med om att laga maten så kommer de att tycka om allt och inte peta i maten.
    Sen funkade liksom inte Erik som Anna W tyckte att alla bebisar skulle funka. Och då började jag misstänka att jag kanske inte skulle tro på det andra som stod i boken heller, utan mer acceptera verkligheten. Verkligheten är fiskpinnar, pommes och tjuriga barn. För mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Annas tjusiga verklighet var visst inte så tjusig ändå. Jag har läst dotterns bok "Felicia försvann" och där beskrivs en annan verklighet...Mamman

      Radera
  5. grönsaker bläääääääääääääääääääää pulvermos blääääääääääääääääääääääääääääääää
    lasange bläääääääääääääääääääääää soppa av alla slag blääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääää pankakor,pommes, potatismos, och alla sorters potatis och ryggbiff mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken tur att Fideli inte har hittat in på den här bloggen ännu... haha... hon skulle instämma med Lisa och bilda en nätt liten sångkör. :-D /Åsa

      Radera
    2. Jo, jag hör den där sången dagligen. Lisa kommer snart att se ut som en potatis, tror jag.

      Radera