Att leva i maj

Idag har jag faktiskt varit ute hela dagen och dragit i mig majväder till max.

Först var Håkan och  jag nere vid Falsterbo. Vi ska ha en liten orienteringstävling där om två veckor, och var nu och gick banan Håkan har lagt, kontrollerade att naturen såg ut som den borde göra enligt kartan och såg ut exakt var vi ska sätta kontrollerna. Det var inte så mycket folk nere på själva stranden (det blåste en del) - men inne i strandskogen, i gläntor och i små sänkor? Där satt det folk överallt. I solstolar, på filtar, med picknickkorgar och blundande ansikten.

Och det var helt fantastiskt att gå där. Solen lyste och det doftade så otroligt gott. Tallskog, sand, barr, hav. Jag kan förstå att folk betalar sanslösa summor för att få bo i hus där de kan öppna fönstret och få in de här dofterna när som helst.

Senare på dagen var jag i Bokskogen och sprang lite orientering själv - en bana som någon annan lagt alltså. (Malmö OK har alltid en "månadens bana" ute i Bokskogen) Lika fantastiskt det - mjuka stigar, bokar som precis slagit ut, fågelkvitter.

Så jag har verkligen känt våren idag. Sprungit över blommande vitsippshav. Hoppat över bäckar som porlat. Trampat i vit sand. Suttit vid ett picknickbord och fikat med tallskogsdoft i näsan och sol i ansiktet.

Och kört bil igenom ett landskap där rapsen har slagit ut, där fruktträden håller på att slå ut och där allting bara är liv, liv, liv.

Det är så vackert ute nu att det gör ont.

Falsterbostranden UTAN badande människor

Doften av tallarna bakom får ni tänka er