torsdag 21 november 2013

Om...vänta här nu, har jag bloggat om det här ämnet förut?

Carolina (med ganska trött och luttrad röst): Nu ska vi prata om våra bilar. Igen.

Bloggläsarna (flockas med lystna blickar och lätt skadeglada flin): Ooo, nu har de haft problem igen. Haha! Varför köper de inte nya bilar istället för att köra runt i de där vraken de har?

Carolina (morrar inombords: för att vi inte har RÅD förstås!): Igår skulle Volvon besiktigas. Det skulle ju kunna hända vad som helst där. Nya mystiska fel som skulle åtgärdas, rostskadorna som tidigare icke anats, märkliga värden från avgassystemet. Vad vet jag? Håkan och jag gjorde vad vi kunde kvällen innan - lade fram varningstriangeln, kollade så att alla lampor fungerade, fyllde på spolarvätska. Håkan: Tur att vi fyllde på bromsolja förra gången den där lampan tändes så att inte den börjar lysa nu, för då går bilen garanterat inte igenom besiktningen. Carolina: Ja, för (haha) man vill ju inte göra som kära grannen fick göra - gå hem från besíktningsstationen för att varningslampan för låg bromskraft på bilen lyste. Men det är ju ingen risk nu.

Carolina (fortfarande med trött röst): Ja. Och så blev det onsdag eftermiddag. Jag kunde gå ifrån jobbet i god tid, och hade gott om tid på mig att köra till besiktningen. Kände mig duktig och nöjd.

Bloggläsarna (lystet): Ja? Ja? Vad hände??

Carolina: Precis när jag kör in i rondellen i Klågerup (åh! vi har en rondell nu! Den är klar!! Den får ett eget hyllningsinlägg i morgon!!)(men det där var en parentes), ja precis då. Då TÄNDS DEN DÄR JÄMRA VARNINGSLAMPAN OM LÅG BROMSKRAFT! Den lampan som är ett enda rött utropstecken som betyder "sväng av vägen, stäng av bilen, invänta bärgare".

Bloggläsarna (fniss fniss): Så du fick promenera hem från besiktningen?

Carolina (morrar): Nä. För jag körde inte ens dit. Jag stannade bilen (duktig!), ringde till centrala bilbesiktningen och hörde om  jag kunde boka om tiden fast det bara var 20 min kvar till den. Och det gick bra. Sen körde jag (fy fy!) mycket försiktigt hem. Bromsolja fylldes på. Och nu måste vi lokalisera felet som gör att bromsoljan läcker. Åh, vad jag älskar att ha gamla bilar att köra runt med! Eller inte.

Bloggläsarna (med klagande stämmor, som i någon grekisk tragedi). Men ack! Köpen sig då en ny bil! Det finns något som heter avbetalning. Ve! Köra med okänd bromsverkan! Elände! Olycka! Skäms!


2 kommentarer:

  1. Åh, jobbigt. Hoppas det löser sig. Tur att vi kommer till dig på nästa cirkel så riskerar du inte att bli stående i vägkanten och missa hela träffen!

    SvaraRadera
  2. Ja, precis. Ni kan ju passa på att gå ut och titta på Volvon, räcka finger åt den och så där.

    SvaraRadera