Tisdag och onsdag i London

Tisdagen överraskade med något så fint som sol och blå himmel. Jag kände att jag ville göra något annat med benen än bara stående och gående så jag gav mig hurtigt ut på en joggingtur innan frukost. (Jag vet, det låter väldigt jobbigt, men jag brukar aldrig göra det så dags. Bara när jag är i London och inte hinner med att springa när vi kommer tillbaka till huset på kvällen och det är läskigt mörkt och jag inte känner till gatorna här). Det kändes...ja, som att springa var som helst annars faktiskt. Jag hittade ett område någon km från där vi bor som heter Walthamstow Marshes som är ett slags strövområde mitt i stan bredvid en biflod till Themsen. Jag hade tänkt springa några km där och sedan komma tillbaka samma väg jag kom. Men slingorna på området var rätt dåligt skyltade och rätt var det var hade jag kommit ut i vanliga bostadskvarter. Det var rätt kul det också. Och så förirrade jag mig in i ett område som var några slags före detta vattenreservoarer men där man nu fick promenera. Mycket märkligt. Och så sprang jag längs den där bifloden som var smockfull med husbåtar, och så funderade jag lite på hur det är att bo på en husbåt och så utan större konstigheter hade jag hittat tilbaka till Walthamstow Marshes och tillbaka till huset där vi bor. Rundan blev dock lite längre än jag tänkte mig...

Eftersom det var så fint väder tyckte vi det var en perfekt dag för att besöka en gatumarknad. Vi valde Portobello Road. Den är som störst fredag och lördag men var helt OK att besöka även en vanlig sketen tisdag. Fast det enda vi köpte var ett mobilskal till Lisa med One Direction. Sen var hennes dag räddad. Ja, och så köpte vi underbar och fantastisk italiensk glass till hela familjen också. Lisa tog något som hette typ "dina chokladdrömmar blir förverkligade" fast på italienska. Chokladglass med en annan sorts chokladglass, chokladbitar, brownie-bitar och så chokladsås över alltihop. (Om Lisa gillar choklad? Ja, lite...)




Chokladglass med choklad och choklad...

Efter det åkte vi till 221 Baker Street och tittade på Sherlock Holmes-museumet. Det var ganska litet men rymde säkert 973 245 saker från 1800-talet och dessutom väldigt många saker som hängde ihop med någon särskild Holmes-berättelse. Mycket att titta på, med andra ord. Roligast var samlingen med brev som människor har skickat till Sherlock Holmes. En tolvåring var fullständigt övertygad om att professor Moriarty åkte på hans buss varje morgon och borde inte herr Holmes vara så snäll att ta tag i det här nu?

Idag onsdag delade vi upp oss. Nämligen ville jag åka till National Gallery och titta på konst men märkligt och förunderligt nog var det ingen annan i familjen som ville det. Så de åkte till Naturhistoriska museumet för att titta på dinosaurier, och sen till Imperial War Museum för att titta på stridsvagnar. Och sånt. Jag gillar tavlor mer. Allra mest gillar jag att kolla på alla porträtt som finns. Jesus och helgonen och madonnan går jag förbi även om det är aldrig så mästerligt målat men bilderna av vanliga (eller mest rika, förstås) människor från 1500-tal och 1600-tal upphör aldrig att fascinera mig. Sen är det något visst med att se van Goghs målningar i original och se all olja som är pålagd där. Det är så tjockt och så mycket färg så jag tror nästan inte att alla lager har torkat än. Det är som en 3D-upplevelse och det är nästan synd att man inte får ta på tavlorna med fingrarna för jag skulle så gärna velat känna på all den där färgen.

Sedan gick jag på Foyles. Väldigt länge gick jag där. (köpte jag något? läs i bokbloggen...) Och på Waterstones. Tänk vilka bokaffärer det finns i London! Waterstones har en trevlig restaurang på femte våningen. Där strålade vi samman hela familjen och intog afternoon tea med scones, buttered cream och sylt. Mumsagotta!!

I morgon ska vi tillfälligt lämna London för att åka till Harry Potter Studios kanske 10 mil nordväst om London.