Jag har ju en bit att köra för att komma till jobbet i Häljarp söder om Landskrona. Det tar ungefär 35-40 minuter, och gör mig faktiskt ingenting. Det är skönt att ha lite ställtid mellan jobb- och privatliv, och jag lyssnar på ljudbok och låter kilometrarna försvinna.
Men en sak gillar jag INTE: E6:an. Så otroligt jobbig den är att köra på, och så hårt trafikerad! Och då kör jag ändå tvärs emot den värsta trafiken som ju ska in till Malmö på morgonen. Men det är alltid mängder och åter mängder av lastbilar som ska norrut på morgonen, och de färdas gärna i flock, de där, och så måste man ut i omkörningsfilen och hetsa som alla andra. För jösses vad det hetsas och körs fort på denna väg! Det är helt otroligt! Och läskigt, för avstånden är korta och säkerhetsmarginalerna små när det byts filer för omkörning och avfartskörning.
Så det är inte konstigt att det är många trafikolyckor där, med alla dessa snabbt körande bilister och lastbilsflockar. Nu i morse var det en igen. Och det är klart att det störde mitt körande - jag tog mig först ut till yttre ringvägen i Malmö för att köra vidare på E6 därifrån (är oftast smidigare att göra så än att köra via Lund-Staffanstorp som är något kortare väg annars), möttes av varningsskyltarna som finns över motorvägen: "olycka trafikplats Flädie, väg avstängd", fick köra motorväg tillbaka till Lund för att via landsvägarna förbi Kävlinge och Västra Karup ta mig till Häljarp. Det tog en stund. Störd, ja, men hallå! Jag kom ju tryggt fram?! Tänk på dem som var inblandade i själva trafikolyckan! Värre för dem...
Så det känns inte helt bra, det där motorvägskörandet. Fast vad göra? Önska att alla andra körde någon annan väg? Drömma om 3- eller 4-filigt? Puttra på genom Västra Karup (40 km/h, och 30 förbi skolan) varje morgon och ha myyycket längre restid? Nope. Det är bara att bita ihop, försöka ha koll på alla andra bilister, och kasta mig ut i omkörningsfilen och trampa gasen i botten jag också när det dyker upp lastbilsflockar eller bilister som vill köra på motorvägen från påfarterna... och så hoppas att turen är med mig idag med.
(och innan ni frågar - nä, allmänna färdmedel funkar inte om jag inte vill ha en restid på ett par timmar eller så...)(så är det när man bosatt sig på landet)
Tillägg: jag gjorde bild-googling på E6:an... och fick bara upp bild efter bild efter bild på trafikolyckor och elände. Säger allt, eller? Struntar i bild till det här inlägget nu.
Jag och min kille bor i utkanten av Malmö. Varje gång vi sitter i bilen och hör det där trafikvarningsljudet på radion du vet, så brukar vi gissa vilken väg det gäller. Av erfarenhet gissar vi alltid E6, och har rätt i typ 97% av fallen.. Då brukar vi förfasa oss lite över det och tänka att vi aldrig ska bosätta oss eller jobba längs E6. Hu.
SvaraRaderaLite trivia är att E6 mellan Malmö och Helsingborg är en av de hårdast trafikerade vägsträckorna i Sverige. Det är blodådern när det gäller varuförsörjning till och från Norge och Sverige. Känns fint att tänka att det är precis här som Norden knyts ihop med Europa. Tänker jag, men jag är logistiker så jag är lite skadad. :-)
Jag kan också få lite så där stolt "storstadspuls" när alla lastbilarna dånar fram på blodådern E6... men jag tycker verkligen, verkligen inte om att vara den lilla bilen som ligger och trycker mittemellan dem.
SvaraRaderaSedan jag skrev inlägget så tänkte jag faktiskt om (det var YTTERLIGARE en olycka direkt efter, plus att de bestämde sig för någon slags vägarbete som ger ännu fler köer) och började faktiskt köra landsvägen via Lund och Kävlinge i stället på morgnarna. Det tar förvisso en lite längre stund, men egentligen inte så mycket, och besparar mig oro, skräck, armsvett och stress. Bra beslut, tror jag.