Kom hem från jobbet. Var astrött eftersom du låg och läste alldeles för oansvarigt länge igår kväll (igen). Se ut genom fönstret på det grå, isbarkiga och snålblåsiga februari som alldeles snart kommer att mörkna ner inför kvällen. Tag beslutet att du inte behöver sticka ut och jogga idag heller (det är halt)(och kallt)(och jobbigt att byta kläder)(och blir stressigt att hinna med inför kvällens köra-till-aktiviteter-schema-passa-med-middag).
Lägg dig på sängen, ovanpå det tjocka och fluffiga duntäcket. Dra oäkte makens lika tjocka och fluffiga duntäcke över dig. Bli varm för första gången på hela dagen (förbannade dragiga bibliotekslokaler). Slut ögonen. Somna en liten stund.
Det är som att ligga omsluten av ett moln. Och du är så värd det.
Det gjorde du rätt i, jag tog mig också en lur nyss, men jag är förkyld jag. (M)
SvaraRaderaVad trist - krya på dig!
SvaraRaderaÅh så gött det låter! Jag gör exakt så ibland, problemet är bara att när man inte måste ta ansvar för någon annans aktiviteter senare så vaknar man helt bombad och blir inte människa mer den kvällen...
SvaraRaderaDet där är ju en risk förstås...fast aldrig här där det alltid är något eller någon som drar ut en från det där molnet efter en stund.
SvaraRadera