Vi ska springa i en orienteringstävling i Tollarp i morgon, Håkan och jag. Lisa ska med, hon också. Egentligen skulle Erik det också, men nu är det ändrade planer.
Eftersom det är ganska långt att köra och Håkan har en tidig starttid så kom vi på att i stället köra upp nu i kväll, med husbilen. Så sover vi på tävlingsplatsen och behöver inte gå upp så tidigt i morgon. Husbilen behöver för övrigt motioneras - den har stått stilla sedan den kom hem från sin jätte-övning att köra Boden t/r för några veckor sen. Tanken var att vi alla fyra i familjen skulle följa med. Men Erik mer eller mindre skrek rakt ut när han fick höra om de här planerna. NÄ! Jag vill vara hemma på min lördagskväll!!
Då frågade jag honom om han i så fall hellre ville stanna hemma, men i så fall få sova ensam hemma över natten (och tänkte att det vill han nog ändå inte).
Det ville han.
Så för första gången ska min son sova ensam hemma. Det klarar han givetvis utan problem - det är bara hans mamma som har svårt att förstå att han har blivit så stor att han kan tänka sig det.
Som väl är frågade grannfamiljen om Murre kunde få vara här i natt eftersom de är bortbjudna. Så nu vet jag att det finns en imponerande hund med mycket päls som vaktar min son i natt. Så kanske jag kan somna ikväll utan att vara orolig.
Levde han imorse??
SvaraRaderaJag ringde till honom i går kväll och han verkade trivas alldeles ypperligt ensam hemma med hund, godis och datorspel. (M)
SvaraRaderaJodå, han levde och trivdes och har haft en alldeles förträfflig kväll för sig själv. Frågan är nu om han någonsin följer med oss i husbilen igen?
SvaraRaderaOm han behöver argument för att få stanna hemma hälsar Murre att han kommer över som ett skott
SvaraRaderaTur att han har en sådan trogen hundkompis som ställer upp på myskvällar.
SvaraRadera