...det att jag skrev att det bara två mil norr om platsen där jag fotade vägar fulla med blankis och åkrar i det närmaste fria från snö är helt annorlunda? Så här såg det alltså ut i Vismarlöv i morse när jag körde Erik till bussen:
Känns som en annan planet eller nåt. Och så åtta minusgrader och dimma på det. Ska jag ut och springa senare idag eller i kväll? Nä, tror inte det. Det finns gränser.
Förståndigt, tycker jag! (M)
SvaraRadera