Om att köra på en fakking spikmatta

En vanlig sketen onsdagskväll i januari. Den trötta bibliotekarien kör efter den låååånga arbetsdagens (första skoldagen, typ fyrtiofyratusen skolbarn som alla skulle låna minst varsin bok och påminnas om försenade böcker och...) slut hemåt för att äntligen, äntligen få äta middag. Den trötta bibliotekarien brukar undvika att köra E6 numera pga täta trafiken och stressen, men den hungriga magen på kvällarna är inte att leka med, och det går trots allt fortare att köra motorväg hem.

Bibliotekarien ser ett antal polisbilar med blåljus köra norrut på motorvägens andra sida. Tänker "säkert någon trafikolycka norröver, tur jag inte skulle ditåt". Kör vidare. Ser vid nästa motorvägspåfart (den vid Center Syd) att det står en stillastående polisbil med blinkande blåljus vid avspärrningen vid sidan av vägen, tänker "va, är de här också? de kanske ska dirigera om trafiken eller nåt?" men ser inte någon utanför polisbilen, heller inga skyltar eller anvisningar utan kör vidare (som de andra bilarna runt om henne också gör). Har förstås koll på polisbilen så att det inte är någon där som försöker uppmärksamma henne på något, men ser ingenting. I höjd med själva polisbilen kör hon dock över något på vägen. Känns som en grov slang eller nåt.

Bibliotekarien: Va? Vad var det där? Oj, tänk om polisbilen stod där för att försöka varna för något föremål på vägen?
Bilens datordisplay, larmsystem, fan och hans moster: VARNING VARNING LÅGT DÄCKTRYCK KÖR FÖRSIKTIGT ÅT SIDAN OCH STANNA! och vidare med typ mindre text förnuftiga uppmaningen: "Öka däcktrycket!"
Bibliotekarien, fattar inget: Vad i helv...? Var det där en SPIKMATTA jag just körde på? Nä, så kan det nog inte vara. Det kan de ju inte lägga ut så där utan varning, väl? Jag körde säkert på något annat som låg där som nu har gett mig punktering. Vad ska jag göra? Jag vill INTE stå stilla i vägrenen här på motorvägen där det är så trafikerat, det är ju helt livsfarligt. Vad ska jag GÖRA??

Bibliotekarien märker att det går att köra vidare trots att däcken känns lite lätt svampiga. Kör alltså vidare mycket sakta i vägrenen, med varningsblinkers, galet rädd för att däcken ska gå helt sönder, lyckas köra till nästa motorvägsavfart mot Borgeby, köra av motorvägen och parkera vid en informationsplats. Pulsen uppe i 230 ungefär. Nu kommer tankarna. Man kanske borde ha stannat direkt ändå? Men det var ju andra som körde vidare? Alltså var det bara den här bilen som fick punktering? Eller vad??? Och vad gör man med en bil som har punktering på alla fyra däcken? Det är ju liksom inte ens lönt att börja fundera på att "laga punktering...", eller hur?

Den nu oerhört uppjagade bibliotekarien kommer en stund inte riktigt ihåg hur man gör för att stänga av bilen, använda telefon, eller någonting. När hon äntligen kommer ihåg det gör hon följande:
1. ringer sin oäkte make. Han släpper allt och kommer. Han gör alltid det. Även om han självklart inte kan trolla en bil hel har han en varm bil och skjuts hem med sig.
2. ringer polisens växel för att kolla om det verkligen var en spikmatta som låg på motorvägen?? Polisens växel svarar efter att "ha kollat lite" att de inte kan hitta någon incident på E6. Bibliotekarien tror åter att hon kört på någon vass gren och att allt är hennes fel.
3. kommer ihåg att bilen har en inbyggd hjälpfunktion vid sådana här grejer, som kallas ConnectDrive. Efter lite pillande i menyerna (bibliotekarien har fortfarande inte fått ner pulsen eller tillbaka hjärnverksamheten) lyckas detta sättas igång, och bilen själv ringer upp någon larmcentral, där någon hjälpsam människa via bilens högtalare pratar med bibliotekarien (helt awestruck av teknikens under) samt kontaktar lämplig bärgningsfirma.
4. väntar på bärgare och oäkte make, läser under tiden på Sydsvenskan att jodå, E6 är avstängd pga biljakt, och polisen hade lagt ut spikmattor, och flera andra bilar råkade då köra på dem också förutom den jagade bilen, och ....

Aha! Blinkande blåljusen i norrgående körfält! Biljakt...?? Och... ja, spikmattor. Det är inte bibliotekarien som har blivit helt galen. Det VAR en fakking spikmatta.

5. ringer polisens växel igen, och blir nu kopplad till ledningscentralen för att berätta att en av de där bilarna som körde på spikmattan nu står vid Borgebyavfarten och väntar på bärgare. Ifall de liksom skulle vilja prata med föraren eller nåt? Vad vet hon? Hon har ju just faktiskt kört igenom en polisavspärrning (dock inte skyltad...) med spikmattor utan att faktiskt stanna förrän ett antal km senare? Polisen verkar inte särskilt upphetsade över bibliotekariens erkännanden utan tar bara hennes namn och andra uppgifter och tycker att det är bra att hon redan fått kontakt med bärgare.

(heja, det här inlägget börjar nu närma sig roman-längd...)

(och det här:
Bibliotekariens mage: VRÅÅÅÅÅÅÅÅL...! Du gav mig mat vid 12! Det var alldeles för länge sen! Jag vet att du viktväktar för att jag ska bli mindre, men det här börjar bli löjligt! Ge mig maaaat! Nuuuu!)

Well. Bibliotekariens oäkte make anländer med varm bil och lugn att dela med sig av. Tillsammans betraktar de i ficklampans sken spikarna som sticker ut från BMWns däck. Bärgaren anländer efter ytterligare en stund. Han studerar också spikarna, samt anmärker att "bra att du har run flat-däck, det är därför du kunde köra vidare och fortfarande ha styrförmåga". Bärgaren tar nyckeln till bilen och lovar att den ska forslas till BMWs verkstad i Lund. Bibliotekarien körs hem av oäkte maken och får äntligen, äntligen äta sin middag (till samtidig middagsunderhållning av dotterns flitiga fiolövande vilket förstås ger extra frid och ro till en lätt stressad själ). Bibliotekarien har hyfsat svårt att sluta älta det faktum att hon på sina tydligen "run flat-däck" förvirrad kunde köra vidare från en polisspärr utan att någon verkade bry sig?

Samt det här, som bibliotekarien nu surt brottas med:
Det kostar förstås pengar att bärga en bil, byta fyra däck på en bil samt reparera eventuella andra skador på nämnda bil (vet inte än, väntar på besked). Självrisken för detta är 7500 kronor. Detta kanske polisen ersätter. Men först ska det skrivas ut en skadeblankett från polisen.se, fyllas i, bifogas kvitto från gjorda utlägg, skickas in, registreras, diarieföras, bedömas av berörd enhet samt så småningom (handläggningstid 4-6 månader enligt polisen.se) betalas ut pengar.
Gissa om bibliotekarien svär över att hon inte, som alla andra gånger, sket i att köra motorvägen hem och i stället lade 10 min extra på att köra landsvägarna över Kävlinge? Att hon gör!!!

Bibliotekarien står just nu och dunkar huvudet i väggen. Möjligen borde hon ta sig samman och sköta sitt jobb i stället.