Jag lyssnade nyligen på Tove Janssons Trollvinter som ljudbok, och när jag skrev ett inlägg om det på min bokblogg Carolina läser... så funderade jag på tv-serien Mumindalen. Den gick som julkalender på SVT 1973 när jag var sex år. Jag såg inte så mycket på TV när jag var liten (heller...), men den där julkalendern följde jag. Minns att det inte var en julkalender med luckor som skulle öppnas, utan i stället en bild av Mumindalen och så skulle man för varje dag klistra in en figur eller sak på den där bilden.
Nu när jag läste Trollvinter så tyckte jag fortfarande att det var obehagligt att höra om när Isfrun kom den kallaste vinterdagen, för just det avsnittet i julkalendern tyckte jag var riktigt läskigt. För att inte tala om Mårran.
I går kväll nördade jag ner mig ordentligt. Nämligen finns alla de där Mumindalen-avnsitten på Youtube! Och jag satt och kollade igenom flera av dem. Det med Isfrun, till exempel. Det stället var inte längre en två-tre minuter, kanske. Jag minns det som myyyyycket längre. Men, visst, jag kan förstå att jag tyckte hon var läskig. Mårran däremot? Ett grått lakan, två stela ögon och en gigantisk näsa. Definitivt inte läskig. Tänk att jag var så rädd så länge för henne?
Märkligt, det där att se om de där avsnitten. Det är ju mimartister som gör figurerna, och så är rösterna pålagda i efterhand. Så stela ögon och ansikten det är på dem - samma dockansikten används hela tiden. Lilla My är riktigt läskig att se, med smal kropp och gigantiskt huvud med en ständigt bister min - och så en pipig tjej-röst till det...
Och att höra skådespelarnas röster - det var som att bli sex år igen. Jag mindes dem så väl! Börje Ahlstedt som Mumintrollet, Sif Ruud som Too-ticki...
Här är några nostalgiklipp. Någon annan som minns?
Det med Isfrun...
Och här är Mårran med...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar