Om doftande hår och sånt

Vi har en ny tvål vid handfatet i badrummet nu. Jag kommer inte ihåg märket, men den är lysande giftgrön, och så doftar den äpple.

Äpple! Vilka minnen den doften väcker! Jag landar raskt i mitt tio-elva-årsjag, ungefär (och vi pratar slutet av 1970-talet). Då skulle de nytvättade håren dofta äpple. Och just då i livet var den tiden det började bli intressant om håret var rent och doftade något överhuvudtaget. Det hade kommit partyn med i bilden. Det skulle pussas på killar och man skulle bli ihop. Och håret skulle tvättas med äppelschampo.

Det var ett speciellt märke, det där schampot, som jag har glömt det med. Men på bilden var det en flicka med långt hår och halmhatt. Det fanns två dofter till, persika tror jag och möjligen citron. Men det var äpple som gällde. Någon som minns?

Några år senare hade äpplena helt spelat ut sin roll. Då var det ölschampo som gällde. Någon som minns ölschampoflaskorna, då? Ölfärgat var det, men det luktade inte av öl utan av någon annan parfym. Kort trend - jag tror att den hade gått över redan när jag slutade högstadiet.

Och ännu senare i livet - Fenjal. Fenjaltiden varade ganska länge, och var inte schampo utan duschtvål i olika dofter med tillhörande lotion och deodorant. Den blå doftade godast, tyckte jag.
(och ja, jag ser på nätet att Fenjal-märket finns kvar, men jag tänker på de där små halvrunda flaskorna som fanns förr)

Och på tal om deodoranter - minns ni Date? Med olika flicknamn för de olika dofterna?

Nu är det förstås bara Victoria's Secret som gäller. Coconut Vanilla Passion, typ. Jojomen.