onsdag 19 juni 2013

Språkpolisen måste få tala...2

Här kommer nästa språkpolisinlägg, om ofoget att skriva eller säga "växt" när man menar "vuxit". Alltså "växt" har ju förvisso med det som växer att göra, men gröna växter och sånt där. Eller bakterieväxt. "Uppvuxen" heter det, men folk envisas med att säga "uppväxt", som i "jag är uppväxt i Göteborg". Det är lite kul för en elak språkpolis att tänka sig alla dessa växter på fel ställen. En uppväxt - kan det vara en krukväxt med karriärstendenser?

Eller som i reklambladet från SF-bokhandeln jag fick nyligen: "Nu har butiken växt i Göteborg". Ska de då slå sig på försäljning av växter förutom böcker? Episk fantasy med en kaktus på köpet?

Eller som i dagens Sydsvenskan, där man skriver om en tillställning i Lund som kallas Nordisk ungdomsorkester. Där säger producenten för evenemanget (eller åtminstone påstår tidningen att han säger så): "De ska känna att de har växt när de åker härifrån". Skäggväxt då eller, om de fick bo under primitiva förhållanden och inte kunde raka sig? Eller att de genom olyckliga omständigheter har fått växt någon helt annanstans: bakterieväxt på (eller i) onämnbart ställe? Huga.

15 kommentarer:

  1. Jag har förstått att det är nästan lika jobbigt att vara språkpolis som att ha absolut gehör. Jag själv irriterar mig dagligen på det dåliga skriftspråket men de med absolut gehör har det tydligen också tufft. En f d kollegas son är musiker och har absolut gehör, enligt kollegan har sonen mycket svårt för att lyssna på bl a musikprogram av olika slag.
    Förresten, apropå växt och vuxit, ord som läge och läger är också svårt att skilja på för somliga. Eller vad sägs om "Stensö fiskeläger" och "det är så mysigt i fiskelägret"? (M)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, men de kanske har ett läger där? Ett sommarläger för alla fiskeintresserade, där man fiskar loss under två veckor eller så och bor i tält. Och det låter ju mysigt - alltså är det mysigt i fiskelägret.

      Radera
    2. Och ja, livet som språkpolis är tufft. But a woman's gotta do what a woman's gotta do...

      Radera
  2. Jag anser mig också vara något av en språkpolis. För något år sedan hade jag och en vän planer på att göra egna knappar med texten "Språkvård or die!".

    Nyligen upptäckte jag att jag, till min stora fasa, alltid säger dammsugade istället för dammsög. Katastrof! Varför var ingen vuxen på mig om just det ordet när jag var liten??? Mycket upprörande och väldigt svårt att träna bort :/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vill också ha en sån knapp!!
      Och så undrar jag om du sugade på klubbor också?

      Radera
  3. Här i Kalmar säger man hellre istället för heller, egenkligen istället för egentligen, för att inte tala om nycklen, cyklen och rökade. Det är svårt att övertyga en kalmarit om att detta är fel så jag väljer att stå ut. Och så säger man vi syns istället för vi ses och det har även jag trillat dit på. Förlåt 1:e språkpolis carolina! (M)

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Vi syns" har jag minsann tänkt ta upp i ett eget inlägg...
      Skåningar har ju egna obegripligheter som jag också har lärt mig leva med. De är ju egentligen värda en egen roman eller så. Men just det där med nyckel och cykel - de säger ju "nyckelen" och "cykelen" och "Triangelen". Och "mittelen" (=mitten) också, fast då är det riktigt rå ur-skånska det handlar om.

      Radera
  4. Carolina med stort C ska det vara såklart!

    SvaraRadera
  5. Åh Carlina - du måste ge mig stöd i min kamp mot det hemska uttrycket "isönder". Jag har aldrig hört det förrän barnen började på dagis och då trodde jag såklart att det var barnen som blandade ihop begreppen (itu vs sönder). Att det visade sig att frökn... pedadgogerna också sa det förklarade jag med ett kort "miljöförstörda". Men efter detta har jag hört det sägas av såväl hög- som lågutbildade, äldre och yngre, män och kvinnor. Dock har de alla det gemensamt att de är skåningar. Men inte blir det väl mer korrekt för det? Jag lider i alla fall i artig tystnad när jag hör det.
    /AnnaB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet du, det är så hemskt att jag har bott här så länge nu (25 år...var TAR tiden vägen??) att jag nog själv säger "isönder". Saker går inte längre sönder, de går i sönder. Fast jag säger inte "isondorr" som de gör. Men du har allt mitt stöd i ditt lidande.
      Fast det finns ju gränser för mitt skånska förfall - om jag någon gång skulle säga att jag ska handla "ett kexchoklad" i affären så ska jag be om att få bli tillsagd på skarpen.

      Radera
    2. Vad är det för fel på ett kexchoklad? Kom inte och säg att det heter en kexchoklad...

      Radera
    3. Joho, för det är precis vad jag kommer och säger att det heter. En chokladkaka. En kexchoklad. En Dajm. En Japp.
      Jag höll på att skratta ihjäl mig första gången jag hörde någon säga att hon skulle köpa ett choklad. Tills jag fattade att hon var seriös. Och att ingen annan i närheten fattade det roliga. "Det är ju så det heter?"

      Radera
    4. Haha! Så du säger alltså: Kan du vara snäll och ge mig kexchokladen som ligger där borta? Då tror man ju att det är en hel hög med kexchoklad. Eller i alla fall fler än 1.

      Radera
    5. Yep, så säger jag. (Och dessutom "k"exchokladen, och inte tjexchokladen.) Funkar bra både med en kexchoklad och flera.

      Radera