Zorn fattar det där med carpe diem

Jag gjorde en kommentar på någon annans blogg (Fiktiviteter) om min relation till konst. Där skrev jag (bland mycket annat, kommentaren blev alldeles för lång) om att ett av mina favoritkonstverk är en liten akvarell av Zorn där man ser en stuga i en backe en sommarkväll, och att denna bild för mig är sinnebilden för svensk sommar.

Det finns ett hus i närheten där vi bor som liknar det där huset, och när jag kör förbi det brukar jag ofta tänka på den där sommarnattsbilden, och så blir jag längtig.

När jag skrivit kommentaren blev jag väldigt sugen på att se den där akvarellen igen (jag har den som ett inramat vykort hemma, men ramen är trasig och den står på något "säkert ställe" i väntan på att jag ska sätta upp den igen, så jag har inte sett den på länge) så jag letade upp den på nätet. Här är den:

Junikväll
Anders Zorn

Visst blir man sommarlängtig av den?! Speciellt en dag som den här, med -1 ute och fullt med ungar som kastar snöboll på skolgården.