"Då sover jag"

Fredag kväll. Dottern är i Oxie med kompisar, de ska spela Minecraft hela kvällen och sen ska hon ta sig med buss till Klågerup och cykel hem. Eftersom jag själv är förkyld på det rejälaste sättet tänker jag att sömn är en bra grej, och släcker lampan vid 23-tiden. Ett sista mess till dottern, bara:

"Då sover jag". Vem tror jag att jag lurar? Förkylning or no - jag var vaken till precis samma stund som jag hör dottern sätta nyckeln i dörren där nere. Kanske bra det - jag hann till och med låna ut mitt busskort till henne (via telefonappen) sisådär vid midnatt när hennes eget slutat gälla. Men sov gjorde jag alltså inte.

Lördag kväll. Sonen är i Lund på någon typ av sittning med teknologerna. Han har cyklat till Lund (15-16 km härifrån till dit han skulle, över småvägarna för nä, man cyklar inte på 108:an om man inte har dödslängtan), jo för "då kan han ju ta sig hem även om bussarna slutat gå och han inte hittar någon att sova hos".
Den här gången skickar jag inget sms - det är inte lönt, vet jag av erfarenhet. Däremot ser jag nogsamt till att telefonen inte är satt i "stör ej"-läge så att eventuella nödsamtal från son-i-lerigt-dike ska kunna komma fram. Jag förbjuder för övrigt mig själv att överhuvud taget tänka på ensam-son-cyklar-i-natten-dessutom-alkoholpåverkad och får förihelvete inte alls börja tänka på hur samme son ganska nyss (i min tideräkning) överhuvudtaget lärde sig att cykla.

03:35 tycker jag mig höra att garagedörren slår igen. 03:37 hör jag säkert hur nyckeln sätts i låset där nere och en son träda in i vårt hus. Då somnar jag. Först då.