Vidare Vintrig Vidrighet

Läget är fortfarande: snöigt.
Körandet är fortfarande: jobbigt.
Carolinas känslor för vinter, snö och kyla är fortfarande: hat.
Häljarp och jobbet och biblioteket och alla människorna som bor och jobbar här har det fortfarande: snöfritt. Helt snöfritt. Och med en allmän inställning av att: "är det verkligen så där mycket snö som tidningarna skriver? Det känns lite överdrivet?" alternativt "Va, har ni snö? Men här är det ju sol?"
Carolinas allmänna feeling för detta: Jag. Blir. Så. Trött.
Dagens oro: kommer jag hem idag, då?
Dagens oro 2: måste in om Citygross i Staffanstorp för att handla mat. Är det moddigt på parkeringen där? Kör jag fast?
För: dagens pinsamma: Jag körde fast i snön i morse. På bygatan. I en fakking snövall som precis plogats upp av en traktor och som jag lite hastigt skovlat bort det värsta från men inte hunnit ordentligt pga skulle hinna köra Lisa till bussen. Skovlade inte tillräckligt, för körde alltså fast. Och fick gräva. Och gräva. Och gräva. Tills bileländet kunde få fäste och krypa iväg. Varpå jag höll på att köra fast igen i modden i Klågerup där jag lämnade Lisa. Men lyckades spinna loss och komma vidare mot jobb.
Och dagens men-va-faaan: Vi hade inte behövt stressa eftersom bussen Lisa var så glad för att den stod kvar när vi försent kom dit... inte startade. Alls. Så hon fick ändå vänta på nästa buss som puttrade iväg ett bra tag senare, ganska sen den också.
Och så Dagens oro 3, större: Erik började senare och ville absolut inte åka iväg med någon bil som gick hemifrån 7.15, tack så mycket. Han skulle promenera ner till Klågeup och bussen för "det är inga problem, mamma, ta det lugnt". Känns så tryggt att veta att han knatar längs med landsvägen där folk slirar i lössnön och modden och tar fart en bit innan backarna och kurvorna för att inte köra fast i snön. Not.
Dagens längt: fredagsmys. Ikväll med skaldjurs-pill med tillbehör. Åh, att sitta hemma alla fyra på plats och inte behöva köra bil på många timmar. Det!