Något som jag märker med stigande ålder: att jag inte har koll på min ålder.
Alltså, jag har (ännu) inte blivit helt senil, men jag reder inte ut de exakta åren, eftersom det för länge sedan upphörde att vara särskilt viktigt. Jag vet ju direkt när någon frågar att jag är 54, eller om det är 53, eller åtminstone 50+ men inte så mycket som 55. Men är det 54 eller 53 jag fyller nästa gång? Då får jag snabbt i huvudet tänka: jag är född 1967, och nu är det 2021, och det innebär... eh... 7+4 är 11 så alltså är jag 54 i år och oktober har ännu inte varit så då ska jag fylla 54 nästa gång. Alltså är jag 53 nu.
Det där måste alltså hjärnan gå igenom varje gång det här med åldern måste behandlas, och då blir det alltså en liten paus. Vilket ju känns ganska senilt i sammanhanget, det gör det ju.
Annat var det när man var sådär 10 år och hade exakt koll. Då var ett år mer eller mindre en livstid och den 26 oktober en Mycket Viktig Dag. Nu bara kommer den, och jag liksom: ja just det ja, men då vill jag ju ta ledigt och ha en tycka-om-mig-själv-dag, och så ska vi ut och äta på restaurang, och så är det helt bra med det. Redan när jag sitter där på restaurangen har jag glömt om det är 53 eller 54 jag fyller. Eller rent av 67??
Annat jag gjort senaste dagarna: fuldansat till Abba på hög volym. Tillsammans med dotter. Så där som man gör ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar