tisdag 21 maj 2013

Sökes: diskussionspartner som inte är helt insnöad

Tidig morgon i det Landin-Grubbska hemmet. Frukost intages. Jag sitter och våndas inför den stundande bogseringen av bil ner till verkstad (ja, ja, jag ska skriva det jämrans inlägget om den jämrans bilen. Snart.) Tidningssidor prasslas. Engelskaläxa (bortglömd i går kväll) mumlas till höger om mig. Ni ser scenen framför er, va?

(alldeles för långhårig grabb i grön morgonrock) - Mamma? Du vet det här med multiuniversumteorin?
(tidningsläsande öm moder) - Multiuniversum... eh...nej, det vet jag faktiskt inte. Vad är det?
(gröna morgonrocken med klentrogen röst) - Vadå vet inte? Alla vet vad multiuniversumteorin är för något.
(hon som glömmer plånboken hemma ibland) - Nej. Inte jag. Faktiskt inte.
(docent L-G) - Det är det här med att det uppstår ett nytt universum så fort man gör ett val. Ta till exempel om jag väljer mellan att dricka te eller kaffe till frukost. Då skapas det ett universum där jag valde att dricka kaffet. Och ett annat universum om jag valde att dricka teet. Och så blir det med alla mina val. Och alla människors. Det är liksom oändligt.
(bibliotekarien, som nyligen läst en bok med två parallella handlingar, där den ena handlingen utgår från att en kvinna är otrogen, den andra från att hon inte är det och stannar kvar i sitt förhållande) - Tanken svindlar. Men jag har aldrig funderat på det innan.
(docenten i grön morgonrock) - Meh! Lägg av! Alla känner till multiuniversumteorin.
(modern med Bestämd Livserfaren Röst) - Nej, det tror jag faktiskt inte. Fråga lite andra människor i din omgivning får du se att jag inte är helt hopplös. Fråga till exempel....farfar?
(mycket ung docent) - Ja men! Man måste ju vara uppväxt med den! Multiuniversumteorin var nog inte ens uppfunnen när farfar var ung.

Hur är det? Känner du till multiuniversumteorin? En mig närstående ung man behöver en diskussionpartner. Gärna för mycket tidiga frukostdiskussioner.

9 kommentarer:

  1. Jag vet/visste inte vad multiuniversumteorin är (förrän nu då). Insnöad mormor

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, då vet jag varför jag inte vuxit upp med multiuniversumteorin. Borde jag skriva en snyftig självbiografi om min barndom?

      Radera
    2. Ja, om det lättar så...

      Radera
    3. "Redan från början anade jag att mitt liv skulle levas på samhällets bakgårdar, kanske till och med så illa som bibliotekarie på en högstadieskola. Men helt säker blev jag den dagen då jag som naiv treåring tog upp multiuniversumteorin med min mamma. Det var en enkel fråga. Jag ville veta huruvida det blev ett nytt universum om jag sa nej till att ta på mig jackan när vi skulle gå ut. Men min mamma svarade att hon förstod hur jag menade, att jag skulle sluta tramsa, ta på mig jackan så att vi kom iväg. Då förde jag försiktigt multiuniversumteorin på tal, men min mamma svarade att hon INTE KÄNDE TILL denna teori. Jag föll liksom ner i ett svart hål. Vad hade jag för framtid nu?"

      Radera
    4. Ser fram emot den spännande fortsättningen.

      Radera
  2. Jag vet inte heller minsann, och jag är inte farfargammal. Det vet jag å det bestämdaste!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var det inte det jag visste?! Jag ska genast meddela Erik åtminstone två personer förutom mig själv som inte vet.

      Radera
  3. Jag har heller aldrig hört talas om den, men finner tanken tämligen oroväckande. Tänk om jag (som ständigt lever i beslutsångest) existerar i ett otal upplagor beroende på att jag alltid ställs för diverse valmöjligheter. I ett universum köper jag sparris, i ett annat gör jag det inte... Vill du vara snäll och fråga unge herr docenten om det uppstår ett nytt universum vid varje val eller om det finns någon form av begränsning på hur många liv man kan ha.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har alltså avslutat en fördjupad diskussion med min son docenten om detta, och ja - det uppstår ett nytt universum vid varje val du gör. Oändligt antal många universum bara för dig, alltås.
      Han vidareutvecklade det lite (och eftersom jag var mer vaken vid det här tillfället var det rätt intressant): egentligen behöver du inte ens göra några val. För varje stund skulle du teoretiskt sätt kunna drabbas av en hjärtattack. Eller en hjärnblödning. Då uppstår varje sekund ett universum där du lever vidare och ett där du har dött. För att inte tala om när du kör bil...köra i diket/inte köra i diket, krocka i korsningen med 108:an/lyckas köra över 108:an ännu en gång.
      Man blir lite matt.

      Radera