onsdag 21 mars 2018

Hej då husbilen, och hej, hej husbilen!

Jo, som jag antydde igår är vi just nu inte längre husbilsägare. Vår Chausson har fått ny vårdare. Vem det är vet vi inte, eftersom vi lämnade husbilen till Bengts i Örkelljunga och den har stått till försäljning där över vintern. Men som inbytesbil - för grejen är ju att vi inte tänkte sluta med husbilsägandet, nejdå, men vi ska köpa en ny! Eller, vi har köpt en ny och väntar nu på att få den levererad i månadsskiftet april/maj. SOM vi längtar!!

Varför det då? Två anledningar. Den ena är: vi får ju inte barnen med oss längre när vi kör iväg med husbilen. De tycker den är för trång och för trist och försedd med alldeles för lite skärmar och trådlöst internet och söker hellre livets nödtorft hemma i vårt hus i stället. Och eftersom de är så stora och förståndiga nu för tiden (heh...) så får de stanna hemma om de nu så gärna vill. Och då behöver vi en annan planlösning, en med varsin rejäl säng bak i husbilen som vi inte behöver klättra upp till eller trängas i som vi gör nu i alkoven, och så vill vi sitta bekvämare kring bordet med vändbara fåtöljer i förarhytten.
Andra anledningen: två gånger har den jämra Ford-motorn fullständigt havererat och lämnat oss stående vid en motorväg med en död husbil. Två gånger! No more Ford, säger vi, och byter till annat märke.

Så nu köper vi nytt. Sprillans nytt! Det blir en CI Magis 85P, och den ser ut så här:



Och som ett fint litet hejdå till vår Chausson bjuder jag nu på Husbilsstunder vi minns - eller kanske hellre vill glömma för alltid:

Jublet när den var alldeles nyinköpt:
Vi har köpt husbil!

Sen... brann motorn en mycket kall vinterdag en bit norr om Uppsala. Och i Uppsala fick den stå, länge och väl. Hela vintern, faktiskt, innan den blev lagad. Tyvärr lagad på fel sätt, vilket innebar att den fick lagas igen, och vi fick en mycket, mycket låååång dag i Uppsala. Det är ett antal suck-inlägg, det:
Telefonsamtalet man Inte Vill Ha
Den är klar!
Den är... INTE klar visade det sig. Inte alls.
Fast nu är den klar. Faktiskt. 

Sen for vi runt i Europa (barnen gnällde över det mesta) och i Sverige (och nu gnällde de över mygg och annat). Och på Fårö också, men då var det mest vädret som gnällde. Några av alla reseinlägg:
Rapport från Sverigesafari del 7 (av 8)
LGs campar vidare (när Europasafarin nådde Tjeckien)
Familjeliv på Fårö

Sen... fick vi stå vid sidan om motorvägen igen medan husbilen ylade om "jag är dööööd...!"
Jag mår inte bra. Nu dör jag.
Samtal med trött bilmekaniker
Och i Varberg stod den. Och stod och stod och stod. 
38 faktapunkter

Det står mer skrivet om husbilen i den här bloggen. Mycket, mycket mer. Jag fick upp 78 inlägg när jag sökte på "husbil" i mitt bloggverktyg, så den har ju uppenbart varit rätt central i våra liv. Både bra stunder och dunka-huvudet-i-väggen-stunder.

Men, som sagt. Det blir mer husbil! Jag återkommer! Reserapporter och Extremt Lyxiga Fotoreportage!


2 kommentarer:

  1. Vad härligt! Många fina minnen med den gamla, nu dags för en ny epok ... :-D

    SvaraRadera
  2. Ja, det känns lite som en ny epok. Hittills har husbilandet varit (mer eller mindre) med barn - nu blir det nästan uteslutande bara vi två vuxna. Lite tråkigt men ändå skönt på andra vis (mer plats...). Och många fler fina minnen ska det bli!

    SvaraRadera