måndag 14 april 2014

Påsken - en tid att umgås med sina nära och kära?

Det här fotot tog jag alldeles nyss:



Det är två stängda dörrar. Bakom dem finns två påsklovslediga barn som sysselsätter sig med diverse saker där det på något sätt är en skärm inblandad.

Jag tog det nyss - men hade precis lika gärna kunna ta det en sketen lördagsförmiddag i januari, en solig julitisdag eller varför inte en fin höstdag i oktober någon gång?

Det ser likadant ut jämt när barnen är lediga och hemma. Två stängda dörrar.

Tänk att det fanns en tid då man behövde passa dem. Eller en ännu längre tid då de faktiskt helst vistades i samma rum som en själv.

7 kommentarer:

  1. Jaa du, vad säger man? Sånt är livet, kanske?
    (M)

    SvaraRadera
  2. Ja, eller "det är bara att gilla läget..."

    SvaraRadera
  3. Det här tolkar jag som att jag och maken kanske ska vara lite glada över att tv-rummet är en enda jättestor tågbana och att "matsalen" är oanvämdbar eftersom det är en koja. Deras egna rum används endast när någon av oss vuxna är sugna på att sova i en egen säng (de ligger givetvis redan i vår!)...

    Denna period (som vi är i) verkar vara ändlig, kanske dessutom snabbare än man tror?
    /annaB

    SvaraRadera
  4. Mycket, mycket snabbare än man tror...
    Också "trampa-på-lego-mitt-i-natten"-tiden tar slut. Och "avbryta-mitt-i-samtalet"-tiden med. Man får tillbaka sitt hem och sitt liv och sina tankar.
    Det dumma är då att man längtar TILLBAKA till den där tiden när det är biltåg i hela vardagsrummet och fullproppat med badleksaker i badkaret.

    SvaraRadera
  5. Ja, det är väl konstigt?! Att när man väl sitter där i sitt välstädade, prydliga hem och har all tid i världen för sig själv, då längtar man tillbaka till tiden när det mesta var kaos och allt gick i 150... (M)

    SvaraRadera
  6. Då är det ju bra att känna någon som kan berätta vulket helvete det är att sldrig få sova en hel natt eller avsluta en mening eller lyssna på den musik en vill eller äta en måltid utan tjat...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket bra. Du ger mig perspektiv på tillvaron när jag längtar efter barnarmar och små pyjamaskläddda kroppar.

      Radera