fredag 16 augusti 2013

Det kallas "påhälsning"

Håkan har ett par nya joggingskor. Det är Asics "flaggskepp", dyraste och bästaste sorten. De är så fina så att de nästan sköter själva springandet också, förutom att de ser mycket flashiga ut i svart och neongult. Han har använt dem en gång, i lördags när vi sprang Malmö halvmarathon. I går kväll skulle han ut på en kvällsrunda, men kom inte iväg. Efter mycket muttrande utifrån garage och uterum hördes ropet:
"Carolina! Har du sett mina nya skor?"
Det letades. De här skorna är så flashiga att man liksom inte undgår att se dem. Det var en märklig röra där i garaget där vi ställer våra skor och väskor och extrakläder och sånt, det var det, men vi borde ha sett dem. Håkan slängde ur sig att "tänk om någon varit här inne och snott dem?" Hahaha, liksom, vem går in hos någon för att stjäla ett par joggingskor? Hur flashiga och dyra de än ser ut? Jag skojade vidare och sa att "ja, då har de nog burit iväg dem i någon väska, för det ser ut som att det saknas några väskor här i högen också"....

Fast tanken föddes. Och vi lyfte blicken och kollade lite mer hur det såg ut i vårt garage egentligen. Och visst. Ganska snart såg vi att det saknades verktyg. Hela verktygsväskor med slagborr, sticksåg, hylsnyckelsatser. Och inte bara verktyg - efter en stunds förvirrat tittande såg vi att både Håkans cykel och Lisas splitter nya cykel hon fick på sin födelsedag ju faktiskt inte stod där de skulle. Och när vi tittade närmare på spritförrådet som vi har i garaget så saknades det mängder av flaskor.



Så vi har alltså haft inbrott. Troligen natten mot torsdag, fast vi inte hört ett endaste dugg. Och ett snyggt och proffsigt inbrott med tjuvar som visste precis vad de skulle ta. Det känns nästan som om de visste på förhand vad de var ute efter och det känns läskigt. Men det var alltså inte någon röra i garaget, förutom att skorna och väskorna låg lite stökigare än de brukar. Tjuvarna har helt lugnt öppnat garagedörren, stoppat ner våra grejer i våra väskor och dragit iväg med allt det plus två cyklar. Lisas cykelhjälm hittade vi i diket vid infarten till bygatan, så de behövde väl cykelkorgen till att lägga andra grejer i kan man tänka.

Vi har bott i vårt hus i 13 år nu och aldrig haft inbrott, så det var väl liksom vår tur. Men eftersom vi aldrig har haft inbrott så har vi förstås börjat slarva med att låsa ordentligt. Nu blir det ändring på det.
Och visst, vi får säkert igen en del pengar på försäkringen, men det är ju en massa extrajobb. Lisa blev ledsen när någon tagit hennes nya fina riktiga vuxencykel.
Och så kan man ju ändra inledningen på det här inlägget till: "Håkan har haft ett par nya joggingskor." Trist.

5 kommentarer:

  1. FYYYYY! VAD TRÅKIGT! BAH! Jag blir både ledsen och upprörd!
    Låt bli andra människors saker!! FYYY!

    SvaraRadera
  2. Ja, usch så tråkigt! Vilka förfärliga, samvetslösa människor det vandrar omkring på vår jord. (M)

    SvaraRadera
  3. Nä, vad ledsen man blir. Allt jox med att ersätta allt som försvunnit... Så onödigt.

    SvaraRadera
  4. Men fy fan för jävlarna! Att de inte fattar att det inte "bara är grejer" för de som äger dem. Idioter! Jag blev av med en liten bagatellartad grej för några månader sedan. Men det handlar ju inte om prylarna utan om obehaget, vetskapen om att någon har varit i ens närhet, bland ens saker, utan att man vetat om det. Undrar om de ens reflekterat över att de gör illa någon rent känslomässigt?? Jag blir lite upprörd av sånt... Tänker på er. Kram!

    SvaraRadera
  5. Tack Evelina! Precis så känns det - att någon har varit och rotat bland våra saker. Tagit något och förkastat något, snott Lisas skolväska för att bära VÅRA grejer. Det är så obehagligt.
    Och så mycket onödigt jobb också - nu upptäckte vi att även Eriks innegympaskor var stulna. Men hallå! De kostar kanske 500:- men nu måste man ta sig in till någon affär, dra med sig Erik för att prova och han som fullständigt hatar att köpa skor.

    SvaraRadera