Erik pratade med mig häromkvällen om det som för det mesta upptar hans vakna liv - datorspel och datorspelande. Jag lyssnade med ett halvt öra tills han sa något som fick mig att reagera: att hans datorspel hade olika färger. Han menade inte själva fodralen utan spelen i sig - han sorterade in dem i olika färggrupper liksom. Min hjärna pingade till - det här hade jag läst en artikel om någon gång. Att vissa människor kopplar ihop sina sinnen utan att tänka på det. För att lära sig saker, minnas saker, förstå eller sortera. Så jag frågade honom om han också till exempel hade olika färg på veckodagarna? Ja, det är väl klart, tyckte han. Det har väl alla?
Nä. Alla har inte det. Nu blev jag helt fascinerad och frågade honom mer. Visst - alla siffror har för Erik en egen färg. Alla bokstäver i alfabetet också. Till och med skolämnena associerade han direkt med bestämda färger. Matte är till exempel rött. Ofta handlade det om klara enkla färger som rött, blått, brunt, men vissa dagar, siffror eller annat hade kombinationer som blågrönt. Eller blått och gult.
Vi traskade upp till datorn för att kolla upp det här - jag var säker på att det hade ett namn. Och ja - det heter synestesi, ibland sinnesanalogi, när man utan att själv styra över det kopplar ihop olika sinnen. Till exempel kan musik uppfattas som olika lukter, eller olika toner som olika färger. Siffror, bokstäver och till och med personligheter kan uppfattas med olika färger. Många olika kombinationer av sinnena finns. Men fenomenet är inte så vanligt - 0,001-2% av befolkningen tror man är synestetiker.
Det fanns massor att läsa om synestesi. Kolla till exempel här eller här. Givetvis skiljer sig uppfattningarna om vilka färger som hör ihop med vilka siffror/bokstäver och så vidare. Erik blev nästan irriterad när någon på nätet visade sin uppfattning om siffrorna: "5 är ju röd! Hur kan någon idiot komma och påstå att den är brun??"
Det finns också en bok om det här som vi ska låna vid tillfälle: En värld av nyanser av Monica Vester.
Mycket märkligt och spännande. Jag är inte synestetiker. Inte Håkan heller. Men däremot är min mamma det och har tydligen i hela sitt liv självklart sorterat in allt i olika färger utan att fundera vidare över det.
Jag har aldrig hört det begreppet förut men däremot visste jag att jag är både kinestetisk och visuell, dvs att jag måste se, gruppera, göra och känna för att lära mig saker. (M)
SvaraRadera