fredag 26 januari 2018

Torsdag med hårt jobb och nomnom

På torsdagseftermiddagarna är jag ibland med på friskvårdstimmen idrottslärarna här då är snälla nog att arrangera efter att skolbarnen har gått hem. Igår hade de satt ihop ett cirkelpass, eller crossfit rättare sagt, och jag var med och crossfittade min arma kropp. Det handlade om djupa knäböjningar hållandes någon tung metallboll med handtag, kettleball, svingande av densamma (och ryggen ba: "hallå!? du vet att du fyllde femtio i höstas va? vill du att ättestupan ska vara nästa anhalt, eller??), ruscher, hopp, lyftande av diverse tunga ting och anspänning av ungefär alla delar på kroppen utom hjärnan. Fast mot slutet darrade armarna så mycket när de skulle lyfta hantlarna på raka armar att det fanns allvarliga risker att hantlarna skulle dimpa i huvudet och då hade det nog varit en del anspänning av hjärnan också skulle jag tro.

Jag var så trött efteråt att jag banne mig fick stå och stöda mig mot väggen i duschen för att orka skölja ur schampot.
Träningsvärk idag,då? Jo. Men inte mer än att jag överlever. Den sköna sortens träningsvärk, alltså, den där man gärna skryter med (asså jag har ont i låren efter igår, fick en riktig genomkörare och det kändes så bra) varpå alla de som inte hann/pallade någon träning igår eller i förrgår eller ens dagen före det tycker man är en asjobbig typ som bara borde hålla käften.

Vidare fick jag och Lisa ta oss en tur till Emporia på kvällen, eftersom det är där hon har sin optiker. Bra sak med att gå till en optiker som huserar på Emporia: man får en anledning att åka till ett gigantostort köpcenter med sin dotter, och som av en händelse alltid vara fikasugen just då och kanske få äta glass, och gå och kolla i affärer.
Dålig sak med att ha optikern på Emporia: det är en bra bit att köra bara för att hämta provlinser, och sedan köra dit tre dagar senare för att hämta ytterligare provlinser, och sedan någon vecka senare igen för att hämta de riktiga linserna. Jag vet inte om detta var en extra noggrann optiker eller om Lisas ögon och syn har någon tonårshumörsvängning och inte vet vad de vill, men det var tydligen inte helt klart vilken styrka det skulle vara den här gången.

Fast... en väldigt bra sak med att åka till optikern på Emporia är hur man får uppenbarelsen: frozen yoghurt utan tillsatt socker innehåller inga smartpoints. Man kan alltså besöka Yogiboost, pumpa i glass och toppa med massor av frukt, sitta och trycka i sig allt detta och skölja ned med kaffe och inte ens behöva öppna den där jämra viktväktarappen för registrering, och känna sig mycket dekadent. Och nöjd. Nomnom.

6 kommentarer:

  1. Bara hojta till om du ngn gång vill ha saker hämtade på Emporia och transporterade till Klågerup. Jobbar ju mitt emot... och är lättmutad med t ex boklån!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men vad bra, tack! Det är ju väldigt mkt närmare att köra till Klågerup, och det kan säkert hända fler gånger att provlinser eller annat ska hämtas. Bra att du finns!

      Radera
  2. är vi inte alla ute efter den där skryt-träningsvärken egentligen? Bara för att få skryta sig igenom smärtan: "vi gjorde så sjukt jobbiga grejer förra passet... bla bla bla". mvh crossfit-utövare sen ett år tillbaka.

    SvaraRadera
  3. Jo, men absolut. Och så när man rör sig lite så där lagom stelt-men-ändå-rak-i-ryggen-för-här-är-en-som-minsann...
    Sedan finns det en gräns för bra skrytträningsvärk och dum-i-huvudet-träningsvärk, och den passerade jag efter det att jag skrev detta. I lördags Led Jag Mycket och förbannade den som byggt en trappa i vårt hus, samt lovade dyrt och heligt att aldrig, någonsin, ever genomföra ett cross-fit-pass utan att vara ordentligt uppvärmd först. Sa jag dum i huvudet?

    SvaraRadera
  4. Åh, crossfit ftw! Fast nja, sällan roligt när man är mitt uppe i det...;) (Psst...kettleBELL, så inte elaka crossisar skrattar åt dig)/Systern

    SvaraRadera