söndag 21 januari 2018

Då så: En vanlig lördag i Vismarlöv

Igår tyckte jag gränsen var nådd och plockade ner alla adventsljusstakarna. Det var ju ändå ett antal dagar bortom Knuts namnsdag? Men det blir så himla mörkt när de försvinner - vi har dem tända dygnet runt från slutet av november till nu och man vänjer sig vid det där gyllene ljuset som gör januari något lättare att genomleva. Nå. Det kommer ju ljus utomhus nu så smått. Och innan jag vet ordet av är det banne mig dags att plocka ner dem igen - tiden går så fort. Och så kommer samma mysterium som alla år att uppstå: nu plockade jag ner, packade in och ställde på vinden upp åtta fungerande adventsljusstakar och fyra fungerande adventsstjärnor. När jag sedan i slutet av november tar ner dem? Då kommer det att vara kanske EN adventsljusstake som fungerar. Alla de andra kommer gnälligt att vägra allt tills Håkan utrustad med typ fyrtio nya små glödlampor, elmätargrej (heter den säkert inte, men den petas in i kontakter och Håkan kan prata med den) och ett stort tålamod (jag har INTE det, det är därför det är han) lyckas få dem alla att lysa oss igenom nästa midvinter.
Jag undrar vad det är som egentligen händer där uppe på vinden medan vi sover oss igenom sommarhalvårets nätter?

Mer belysning: medan jag tryckte ned ljusstakar i kartonger pysslade Håkan runt utomhus med att sätta upp utelampor på uterummets vägg. Där har vi sedan typ femton år bara haft en fungerande lampa - den andra som sitter där fick kortslutning någon gång 2003 och sedan har den suttit på väggen i totalt mörker år efter år utan att någon har brytt sig om den. Men nu, alltså! Bägge lamporna lagade, uppsatta och försedda med käcka funktionen att tändas av sig själva när mörkret faller utomhus! Varför denna fixa-hemma-iver helt plötsligt? Jo, för det är ju så fantastiskt att vi i veckan äntligen, äntligen, äntligen fick vår glasvägg i uterummet utbytt mot en ny där skjutdörren faktiskt fungerar! Hör: man behöver bara dra lite lätt med en hand för att öppna dörren! Man behöver inte ta i med bägge händerna, armarna, håret och fötterna, lyfta hela skiten åt sidan (samtidigt som man balanserar väska och matkasse för pallar inte sätta ned på marken) och bli helt svettig av ansträngning och oro för att få hela härligheten över sig. Detta har firman JTB uterum fixat åt oss, av ren godhet plus att vi ska betala dem 28 000 spänn.
De plockade ned våra lampor innan de gjorde jobbet (de bytte panel också, och målade den nya)(himla snälla människor). Alltså satte Håkan upp dem, samt såg till att de nu fungerade. Varde ljus!

Och så gjorde Lisa chokladbollar-extra-ordinaire, nämligen ett specialrecept hon hittat i en fantastisk receptbok jag nyligen köpt in till "mitt" bibliotek, en bok som enbart innehåller olika recept på chokladbollar. Men, hallå! Det finns till och med en chokladbollsort som är rullade i knaperstekt bacon - tack, men nej tack till dem kanske, så Lisa valde i stället att göra dajm-chokladbollar. De har dajm inuti och är rullade i krossad dajm. Mmmmmm kanske jag skulle ha sagt ifall jag hade låtit mig själv smaka på en. Som jag hade tänkt. Sen räknade jag ut hur många smartpoints (viktväktarna...) EN chokladboll innehöll. Och att EN chokladboll motsvarade 4 dl ostbågar.

Sedan åt jag ostbågar i stället.


Inga kommentarer: