onsdag 30 oktober 2013

Umbäranden på Hallandsåsen

Vi är på semester. Vi har inte rest långt, till Hallandsåsens södra sluttning, bara, där vi bor i en gul liten stuga nära Västersjön. Och hela idén med den här semestern är att vi ska slappa, lata oss, vila, chilla, ta igen oss etc etc. Sova länge på morgnarna. Läsa böcker. Äta oförsvarbara mängder godis. Spela PS3. Spela WiiU. Ta igen oss med en tupplur ifall det hela känns jobbigt. Bara laga lättlagad mat. Äta lite mer godis, och ostbågar. Byta till en annan bok.

Ja. Ni fattar.

För att kunna ta igen sig så här ohämmat behöver man tydligen väldigt mycket utrustning. Bilen var totalt fullpackad. Vi fick knappt igen bagageluckan, och ändå hade vi packning vid fötterna också. Kläderna var väl inte så mycket - joggingbyxor och möjligen en extra t-shirt att byta om med - men allt det där andra som krävs för att kunna lata sig. Jösses - att lata sig är en materialsport. Det krävs många böcker. En extra TV (så att ungarna inte behöver slåss om den som finns till TV-tittande och konsolspelande). Joggingkläder (så att man inte får total ångest över allt godisätande). Orienteringskläder, orienteringsryggsäckar (jo, för det råkar vara en orienteringstävling på Hallandsåsen på lördag, tänk så praktiskt!). Och så mängder av grejer från köket, sånt som känns onödigt att köpa nytt på plats typ olivolja, kryddor, flingpaket och sånt där. Egen huvudkudde är skönt att ha med sig också. När man ändå har en rymlig bil, liksom.


Men en sak hade vi missat att trycka in i packningen. Tändstickor. Tändstickor som i "överlevnadsutrustning". Tändstickor som i "kunna tända ljus om strömmen försvinner". Jo, för andra kvällen vi var här brakade ju stormen Judas/Simone loss, och den tyckte att Hallandsåsen låg i vägen så den tänkte sig jämna den med marken.
Nu lyckades den inte så bra med just det, men jestanes vad det stormade loss ett tag där. En hel del av träden i skogen bakom huset ligger numera på marken. Eller på varandra i ett läskigt plockepinn som vi inte vågar gå ut i. Och när det stormade som värst så blinkade ljuset till, och det var då vi började fundera. Om strömmen går - vad gör vi då? Finns här stearinljus? Ficklampor? Tändstickor?? Och, nej. Det fanns alltså inte en enda tändsticka i hela stugan. Fast Håkan hittade flera ficklampor så nöden hade nog inte varit så stor ändå.

De riktiga umbärandena började väl ganska snart efter att stormen kommit igång på allvar. För då försvann internettäckningen. Fatta! Skärmberoende familj på fyra i stuga utan ordentlig internettäckning i nästan två dygn! Man MÅSTE ju kolla mailen och man MÅSTE mata sina djur på bondgården och man MÅSTE kolla upp hur de där pokemonfigurerna bör tränas och man MÅSTE kolla facebooksidan man precis har startat upp och man MÅSTE ju blogga. Elände!

Nu är det onsdag eftermiddag och jag har 3G-täckning på mobilen igen. Och bara se! hur lyckligt jag knattrar loss i ett blogginlägg!

Jag vet inte - hur kunde man lata sig förr, då när det inte fanns internet?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar