onsdag 12 april 2017

Åsikter om vår fordonspark

Det var förfärligt länge sedan jag skrev om våra bilar här på bloggen? Vi har ju sinsemellan lite olika uppfattningar om vår fordonspark kan man kanske säga:

Subaru Legacy -06, slitvarg, lasthäst, långfärdsbil, har väl gått sisådär 25 000 mil nu eller nåt?

Jag: Den är för gammal. Den har gått för långt. Den kommer att rasa ihop när som helst. Jag tycker inte vi ska lägga ner mer pengar på stora reparationer av den. Jag tycker vi ska sälja och köpa en nyare bil.
Oäkte maken: Det är inga fel på Subarun. Den funkar. Den är gjord för att gå långt. Du överdriver. Så mycket fel är det inte på den. Bra bil. Pålitlig.
Sonen: Det är FAN något fel på växellådan i den här bilen. SKA den låta så här mycket? (nej, inte om du lägger i rätt växel i rätt tid) Den har inte digital hastighetsmätare. Den är för lång där fram. Man ser inte ut genom bakrutan.
Dottern: OK.

BMW 118i -17, sprillans ny, blänkande orange, privatleasad med tusen knappar och morrande motor

Jag: Min!
Oäkte maken: Min!
Jag: MIN!
Sonen: Övningsköra?
Världen + försäkringsbolaget: Glöm det, grabben!
Dottern: Asså, jag behöver inte ens ta upp mobilen för att spela musikaler i bilens högtalare... sååå bra bil.
Plånboken + bankkontot: Lid, lid, lid.

Husbil Ford/Chausson Trigano -09, rullande sommarhus med fyra fasta sängplatser och en hög med solstolar, orienteringsskärm i framrutan och en doft av semester (och med ny motor sedan 2013)

Jag: Semester! Trygghet! Läshelg! Sommarkväll med vacker utsikt och med en hel bil full av bekvämlighet bakom ryggen! Praktiskt! FRIHET!
Oäkte maken: Semester! Orienteringstävlingar! Bekvämlighet! Kan ta oss överallt!
Dottern: Okejrå. Bara jag får skönaste sittplatsen vid bordet.
Sonen: Vad har jag gjort för ont? Panik! Cellskräck, långtråkighet, opraktiskt, inget internet, ingen vanlig toa, ingen vanlig dusch, för liten plats, för lite av allting, för mycket familj, åksjuka, elände elände elände. Husbilssemester är en enda lång bestraffning och ett slöseri med tid. Utsikter skiter jag i. I ÅR VÄGRAR JAG FÖLJA MED, HÖR NI DET?

Klargul EU-moppe av okänt märke, stående i garage skymd av kartonger, däck och cyklar, en gång ett alternativt transportmedel t/r Tetrapak Lund:

Moppe: Jag är död.
Jag: Du är död.
Oäkta make: Någon dag ska jag...
Son: Moppe? Jag? Cykel funkar.
Dotter: Äh.

Okänd liten billig bil inom snar framtid:

Sonen: Min!
Jag: Eh... måste du köra i rusningstrafik? Eller på motorväg? Eller dagtid överhuvudtaget?
Dottern: Åsså förväntar jag mig skjuts till skolan eller bussen VARJE dag.
Plånboken + bankkontot: Jodu grabben, det här med sommarjobb? Bensin och försäkring vettu...
Son: Ska ha!

Tesla, i princip vilken modell som helst:

Hela familjen L-G: Villhavillhavillhavillhavillhavillha....!
Plånbok + bankkontot: Ärnifullständigtfrånvettet? Glömförtidochevighet!
Tesla: Jag är inte för såna som ni. Glöm.

Subaru Legacy: Hej! Jag funkar i många mil till!

Inga kommentarer: