lördag 11 januari 2014

Hus till salu. Enskilt läge.

Hemma vid middagsbordet häromkvällen så satt vi och hade kul åt miljöerna i både Sagan om ringen och Hobbitfilmerna. Inte de storslagna, vackra miljöerna i allmänhet utan just de där enormt opraktiska trapporna som de envisas med att vilja ha i Midgård, tydligen.

Ta bara den där smala, branta, livsfarliga trappan som börjar vid Minas Morgul och leder över bergen på en "hemlig" väg in i Mordor, den som Gollum tar med Frodo och Sam till (och som liksom råkar leda in i en läskig spindelhåla). Det är ingen trappa man med snabba steg springer uppför i stället för att ta hissen, direkt.

Eller när Gandalf i Hobbit 2 får för sig att han ska ta en koll om häxmästaren Angmar fortfarande vilar i sin grav eller om det kan vara så att Sauron faktiskt har kallat de nio ringvålnaderna till sig och graven därför står tom. Alltså - vägen till den graven...? Längs en klippvägg, med omöjliga små plattformar att hoppa på. För att inte tala om graven själv - ett djupt schakt där man måste klamra sig fast på en liten smal kant på några centimeter för att inte trilla ner. Hur gjorde de stackars människorna som skulle begrava sina avlidna och djupt sörjda (?) häxmästare? Vinglade begravningsföljet upp längs den där tvärbranta bergväggen, hoppandes (med kistan på sina axlar) på de små plattformarna? Och sen, när de kom in - vilket jobb om det visade sig att den aktuella kistan skulle in i kryptan på våning fem, sju våningar ner från där ingången var....

Well. Det är fantasy. Och det är filmmakare som gör dramatiska miljöer. Gott så, det ska vara underhållande.

Men - när det sen visar sig att det finns såna där ställen i verkligheten???!! För det gör det! Håkan hittade en sida på nätet som beskrev (med bilder) världens farligaste "stig" (trail). Det är trappor helt i stil med Gollums hemliga passage till Mordor. Det är små plankstumpar som nödtorftigt är fästade vid lodräta klippstup. Det är så att man får höjdskräck bara av att titta på bilderna. Kolla själv:

http://www.viralnova.com/dangerous-trail-huashan/

Och det BOR folk längs med vägen!! Jamen, why?? Och det allra märkligaste - på toppen, vid slutet av denna läskiga vandring, ja där ligger det ett tehus.

Praktikern i mig bara skriker. Hur! Hur??! lyckas de med vardagens praktiska göromål? Det måste ju finnas en helikopter inblandad, men de små husen längs vägen, då? Alltså - veckohandla? Lära barnen cykla? Jobba hemifrån är nog ett krav.

Jag kan inte teckna, men här får jag en fantastisk bild i huvudet: Någon som släpar sig upp de sista stegen mot tehuset, fullständigt utmattad. I händerna har hen två eller fler fyllda matkassar, ty hen har veckohandlat. Och från tehuset kommer en röst: "Älskling? Du glömde väl inte köpa toapapper?" Varpå man ser väldigt uppenbart på matkassebäraren att nej, något toapapper är inte inköpt. Det är bara att knata ner för alla trapporna och plankorna igen, det.


2 kommentarer:

  1. Såg en dokumentär om teodlare i Kina som fortfarande transporterar sitt te med häst, vilket tar 4 månader. Vid ett tillfälle fick alla, människor och hästar, åka linbana över en flod. Alltså, i små reptampar, hopknutna. Så transporterades även traktens kor och kalvar när de skulle byta betesplats. Min stilla tanke... Bygga bro?

    SvaraRadera
  2. Bro? Så har vi aldrig gjort förr. Har min far och min farfar före honom tagit sig över floden med linbana - ja då är det gott nog åt mig också.

    SvaraRadera